Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mindfulness’

ims3

Sen en dryg vecka är jag tillbaka i världen igen. Det har verkligen känts som att vara i en bubbla, de här tre månaderna som jag varit på meditationsretreat. Det enda jag behövde göra var att träna på att vara mindful. I varje ögonblick. Jag har inte behövt ta några beslut, inte behövt laga mat och jag har inte fått veta något som hänt i världen (förutom presidentvalet, det fick vi reda på…). Jag har varit tyst och inte haft mobil eller dator.

ims2

När man skär ner på allt det här yttre så blir sinnet lite mer stilla och det är lättare att se vad det håller på med. Och det är det man gör när man mediterar. Notera vad som händer just nu. ”Just watch your mind”, som en av mina lärare sa. Det är så intressant och fascinerande att se vad sinnet kan hitta på. Och så tror man på det. Och reagerar. Så det är häftigt när man kan genomskåda det. Och se att ”inget av det här är ju sant”.

ims4

 

Dagarna har varit fyllda av meditation, både gående och sittande. Och mindfulnessträning i allt man gör. När man äter, borstar tänderna och gör sitt ”yogijobb”, sin arbetsuppgift som alla gör ca 45 minuter om dan. Jag diskade lunchdisken tillsammans med en kvinna från Schweiz.

ims1

Jag har gjort dagliga vandringar i den fantastiska skog som finns där. Sett sommaren bli till höst med alla vackra färger. Och vadat i både löv och snö.

ims6

Varje morgon innan första meditationen gick jag till yogarummet och yogade 45 minuter. När man sitter så mycket som man gör på retreat  är det extra viktigt att göra asanas. Så det var ett skönt sätt att börja dagen på.

ims7

Jag har också haft fantastiska lärare att lära av. Man träffar sina lärare varannan eller var tredje dag i en kvart, för att få instruktioner eller fråga saker. Och varje kväll är det ett dhammatal, en föreläsning, om meditation eller något ur Buddhas lära.

Det har verkligen varit tre intressanta och lärorika månader. Det har både varit kul och jobbigt. Och det tar nog sin tid att smälta allt.

Nu är det skönt att vara hemma igen. Och mindfulnessträningen fortsätter. Det är lite svårare att komma ihåg att vara mindful i vardagen, men desto viktigare!

Read Full Post »

mindfulnessumit

Jag vill tipsa om The Mindfulness Summit som verkar vara en bra och intressant Online-grej. Det är under hela oktober månad och man får varje dag föreläsningar, meditationer och annat att lyssna på online. Det är väldigt duktiga och välkända lärare och det verkar vara ett väldigt bra sätt att lära mer om mindfulness och meditation. Och det är gratis! Jag har anmält mig. Gör det du också :-)

Läs mer om det här:
http://themindfulnesssummit.com/

Read Full Post »

Fjällvandring

abisko1

Jag var i Abisko förra helgen. Jag har aldrig varit så långt norrut så jag var nyfiken på hur det var. Se midnattssolen. Och så har jag de senaste åren börjat gilla att vandra, mer och mer. Så jag ville prova att vandra lite i fjällen. Lite försiktigt sådär. Jag gjorde dagsturer och bodde bekvämt på turiststationen. Och det var verkligen otroligt vacker där uppe. Och tyst och vilsamt. Man är verkligen mitt i naturen. Så storslaget.

Och det är något visst med att gå. Att bara sätta ena foten framför den andra och inte stressa över att behöva komma fram. Det är på nåt sätt grundande att gå. Nåt ursprungligt. Och meditativt. Det går lagom fort för oss människor och man kan vara medveten om alla sinnen. Tankarna hinner liksom med. De kommer och går som de vill. Det är läkande på nåt sätt. Och samtidigt måste man vara koncentrerad på var man går, hela tiden fokus på stigen så man inte snubblar på stenar eller trampar ner i en dypöl. Väldigt bra mindfulnessträning.

abisko3

I början kände jag att tankarna på hur lång tid det var kvar och om jag var framme snart kom lite då och då. Men ju längre jag gick, desto mer försvann dom. Det fick ta den tid det tog.

Så det var verkligen en ny erfarenhet och jag kommer säkert åka tillbaka för att vandra mer i fjällen. Visst, det finns massor av ställen att vandra här runtom Stockholm också, men det är nåt speciellt med tystnaden och vidderna i fjällen.

abisko2

Read Full Post »

narvaro

Buddha sa att man skulle praktisera mindfulness i alla positioner: Sittande, stående, gående och liggande. Och jag tycker det är ett väldigt klokt råd. För varför ska man bara sitta ner och meditera? Jag gillar gående meditation. Jag gillar att försöka hitta närvaron i stegen, i rörelsen. Kanske gillar jag det för jag har yogat så mycket och tränat på att hitta närvaron i min kropp i rörelse. Jag tycker också det är bra att alternera mellan sittande och gående meditation eftersom jag tycker de kompletterar varandra så bra. När jag gör gående meditation efter sittande får jag perspektiv på den. Och tvärt om. Och gående meditation ger så bra träning för att vara mindfull i vardagen.

Jag har mer och mer börjat försöka inspirera att hitta närvaro i alla positioner i mina klasser. Det kanske känns lätt i kroppsmedvetenheten och andningen jag inleder klasserna med, men hur gör man för att ha närvaro och medvetenhet i kroppen när man står, sitter, ligger och i rörelse, t ex när man gör solhälsningen? Kanske att känna tyngden mot golvet i de stående positionerna. Andningen i kroppen. Förnimmelser i fingrar och händer. Hur det känns på huden när man rör armarna genom luften. Jag försöker påminna om att känna efter och att träna på att hitta den där närvaron och en medvetenhet i kroppen. För det kräver träning.

Det är svårast i de lätta positionerna. De där man gör varje gång och som blir som slentrian. Som katten till exempel. Då är det lätt att tankarna vandrar iväg och man börjar tänka på vad som ska hända sen, och saker som hänt. Så då blir det en extra utmaning. Hur kan jag behålla närvaron i kroppen nu?

Yogaklassen eller yogastunden hemma är ett perfekt tillfälle att träna. Och en ökad närvaro i kroppen och mer mindfulness i vardagen gör oss mer lugna och harmoniska. Det är jag övertygad om. Så det är värt att träna  på.

 

Read Full Post »

spiritrock6

Så har jag varit tillbaka några dagar. Eller en knapp vecka faktiskt. Vad fort det går! Det känns verkligen att det blir lite mycket att komma tillbaka från en månad på tyst retreat och in i vardagen. Från en retreatbubbla där alla är tysta och långsamma och är måna om varanadra till ett stressigt Stockholm och massa mail och annan administratiomn. Det blir lite mycket med alla ljud och dofter och armbågar i tunnelbanan. Och det är lätt att falla tillbaka till sitt hemmabeteende. Så jag får påminna mig lite extra på att komma ihåg det jag lärde mig på retreaten.

De två sista dagarna fick vi träna lite på att prata och att vara närvarande även i social närvaro. Och lite tips om vad vi skulle tänka på när vi kom hem. Att ta det lite lugnt och ta hand om oss. Att man är lite extra känslig. Men jag vet inte om jag varit så bra på det…

Det var verkligen ett jättebra meditationsretreat på Spirit Rock utanför San Fransisco. Det var ett så otroligt fint ställe med fantastisk natur och god mat och så jättebra lärare. Så det var verkligen de bästa förutsättningar för att bara meditera och inte behöva tänka på något annat.

spiritrock2
Varje dag var det samma program med gående och sittande meditationer från kl 5.30-21.30 och närvaroträning under all tid det inte är formella meditationer. Men det var inte alls strängt, och det tyckte jag var bra. Man fick bestämma själv hur mycket man vill vara med, man får ta sitt eget ansvar.

spiritrock1

Det är väldigt skönt med en fast rutin, att slippa göra val. Det är lätt att börja tänka ut och planera, för hjärnan vill ju gärna ”hålla på” men jag tänkte på något Pattabi Jois (Ashtangayogans grundare) sa: ”Just do your practice.” Tänk inte ut en massa. Bara gör. Och när man släpper allt och är i tystnad och alla yttre intryck är färre så blir det till slut mer stilla. Och man har möjlighet att se vad som pågår i sinnet. Jätteintressant!

spiritrock5

Varannan dag fick jag prata en kvart med en av de två lärarna jag blivit tilldelad. De kollar av hur det går och man får råd och tips. Och mycket handlar om att inte försöka för mycket. Att inte försöka tänka ut hur det ska vara och analysera vad man gör fel och inte döma sig själv. Utan notera det som är, försök inte att ”göra meditation” och var snäll mot dig. Så en väldigt snäll och mjuk approach. Jag gillade det. En lärare sa att att vi skulle tänka på att praktisera med ”a relaxed, interested and kind awareness”. Det påminde jag mig ofta om.

spiritrock4

Så jag tränade mycket på att hitta ”right effort”. Att inte försöka för mycket och inte slappna av för mycket. Och att allt ändras hela tiden. En sittning är inte den andra lik.

En annan lärare pratade om att träna på ”moment-to-moment-awareness”. För det är ju inte svårt att vara närvarande i nuet. Det svåra är att komma ihåg det. Men om man tränar på det, och påminner sig om att vara närvarande om stegen mot marken, vattnet mot händerna, vinden mot ansiktet, greppet om handtaget, eller vad man nu gör, så går det lättare och lättare. Och ett retreat är ett perfekt ställe att träna på. Så jag fick in det ganska bra där. Jag kom på att varje gång jag öppnade en dörr (det fanns ganska många dörrar) så påminde jag mig om att vara närvarande.

spiritrock3

Nu är det svåra att hålla kvar närvaroträningen. Jag får påminna mig lite mer. Jag har en intention om det, men det får bli som det blir. Hemma är inte retreat. Och jag ska vara snäll mot mig!

 

Read Full Post »

gaia2

Sen ett par dagar är jag tillbaka från nyårsretreaten på Gaia House. Som alltid när jag varit på retreat i tystnad slår det mig hur mycket mina tankar och mitt sinne går igång efteråt. Hur mycket energi det tar med allt runt omkring. Alla människor, mail, sociala media, allt som drar igång och triggar mig. I tystnaden på retreat går sinnet igång på andra saker, tex att folk inte borde hosta i salen eller varför någon tar för lång tid på sig att ta mat. Men det är mer lågmälda saker. Och jag är medveten om dem på ett annat sätt. Och det är ju det som är meningen med retreat. Att sakta ner så mycket att man hinner bli uppmärksan på det som händer. Bli medveten om tankar och tankemönster. Bli medveten om kroppen och andningen och på hur bra det är att försöka vara närvarande i det som är. Och hur lärorikt det är.

gaia3

Gaia House är ett fantastiskt ställe som jag varmt kan rekommendera. Det ligger i Devon i södra England och det ligger så fint på landet med fält och små vägar runt omkring. I början var det kallt och soligt och jag var fylld av energi när jag gick en snabb promenad över fälten. Dagarna är fyllda av sittande och gående meditationer men efter måltiderna har man ungefär en timme ”ledigt” och då passade jag på att promenera. Första halvan av retreten. För sen blev jag förkyld (det var det här med nysandet och hostandet i salen…) Och då gick energin ur mig. Och så blev det stormigt och mulet. Inte mitt favoritväder… Det var så intressant att se vilken skillnad det var på mitt humör och mina tankar. Så det var lärorikt det också.

gaia

Vi hade tre lärare, Jenny Wilks, Jake Dartington och Caroline Jones och de hade lagt upp retreaten med utgångspunkt på de fyra aspekterna av mindfulness (four foundations of mindfulness). Kroppen, kännandet, sinnet och dhamma (upplevelser, det som är, Buddhas lära) och det var ett väldigt bra upplägg med ett tema varje dag som vi fokuserade på.

Retreat är både fantastiska och jobbiga. Men framför allt är de lärorika. Och de ger verkligen en möjlighet att stanna upp och känna efter. Känna in. Och lära känna.

 

Read Full Post »

klangskal

Ibland kör man fast. Jag tyckte jag gjorde det lite med min morgonmeditation. Det var som jag kom in ett ett mönster av att jag satte mig och så började jag tänka… Och så satt jag där och tänkte i 45 min. Jag tror inte riktigt det var så, jag tror jag var lite uppmärksam på andning och kropp och tankar också, men det var så jag upplevde det efteråt.

insighttimerJag pratade om det med en lärare och hon gav mig tipset att använda en timer där man kan få en påminnelse till exempel 5 minut. Och eftersom jag redan använde appen Insight timer till yinyogan och meditationen bestämde jag mig för att ladda ner ”deluxe”-varianten där man kan sätta på en ”interval bell” på valfri tid.

Och det är faktiskt ett jättebra hjälpmedel. Om jag nu drömmer mig bort blir jag påmind om att ta tillbaka uppmärksamheten på nuet, andningen och kroppen och fortsätta träna min mindfulness, varje gång skålen klingar var 5:e minut. Och det är också en träning i tålamod och beslutsamhet. Att fortsätta och om och om igen ta tillbaka uppmärksamheten. Att inte ge upp.

Och som en annan lärare brukar säga, det är ju lite slöseri med tid att sitta och tänka och drömma i 45 minuter. Så lite ansträngning för att hålla koncentration och träna på mindfulness får man gott göra.

 

Read Full Post »

Older Posts »